Den här veckan har det handlat mycket om Liepa, ett litet samhälle två timmars bilkörning nordost om Riga. I torsdags hade vi kårutvecklingssamtal med kårledarna i Liepa. Ett ingående fyra timmars samtal om alla möjliga aspekter på kårens verksamhet och utvecklingsmöjligheter.
(Bilden: Ingången till huset där Frälsningsarmén har sitt kontor)
(Bilden: Janis och Inga packar matpaket till behövande familjer)
Kårledare är Janis, som är sergeant, och hans fru Inga, som är kadett. Janis hade en snickarverkstad på Skangal då Frälsningsarmén kom dit, och genom kontakten med Bertil Rodin blev Janis frälst.
Kåren firar sedan många år sina gudstjänser i byns bibliotek. Sedan har man en lägenhet för soppservering och en lägenhet för kontor och lager för matpaketen. Förutom dessa lokaler hyr kåren även ett lagerutryme för att kunna ta emot kläder för utdelning.
Förutom gudstjänsterna på söndagarna har kåren sopputdelning två gånger i veckan, klädutdelning, bönemöten, bibelstudier och hemförbund. Denna svåra vinter delar kåren också ut ca 90 matpaket i månaden till människor som inte har någon möjlighet att skaffa mat själva.
Idag, söndag fyller kåren 15 år och då ska vi åka upp till Liepa för att vara med på högtiden. Rapport från högtiden kommer under den kommande veckan.
Men det har inte bara handlat om Liepa. I veckan skulle jag också följa med en av våra öppenvårdsarbetare till kommunalhuset för att be om en lägenhet för öppenvårdsverksamheten.
(Bilden: Kommunalhuset i Riga)
Våra öppenvårdsarbetare besöker regelbundet ett 80-tal familjer som lever under existensminimu. De ger praktisk hjälp i form av matpaket och kläder och ber till Gud med dem.
Lägenheten skulle vi behöva för att ha klädlager och för att kunna ta emot dem som kommer för att få hjälp materiellt och andligt. Eftersom vi hjälper kommunen att göra det som de själva borde göra, ville vi frimodigt be om en lägenhet.
Efter att ha väntat fyrtio minuter på att få komma in, blir vi äntligen insläppta till tjänstemannen. Han börjar med att hålla ett strängt tal om hur fel det är av oss som organisation att komma till honom. Han tar bara emot enskilda personer. Sedan följde en lång föreläsning i högt tonläge om hur kommunen är organiserad.
Då han var tvungen att dra in andan för att kunna fortsätta sitt tal, passade vi på att fråga vart han tyckte vi skulle vända oss med vår förfrågan. Till slut föreslog han en annan avdelning. Vi gick dit och fick lämna in vår skrivelse, som kommunen är skyldig att svara på inom tre veckor.
Jag önskar tjänstemannen på kommunen och alla er andra en välsignad vecka
Peter Baronowsky
