Den frågan ställer sig Job i söndagens text från Gamla Testamentet (Job 14:14). Frågan om döden och livet har alltid varit en central fråga för mänskligheten, även om man normalt helst inte talar om döden.
Jag beklagar att jag måste påminna oss om det, men döden drabbar alla människor. Döden kommer till oss på olika sätt och vid olika tidpunkter i livet, men den drabbar 100 procent av mänskligheten.
Temat för söndagens texter är ”döden och livet”. Normalt borde det ju ha stått tvärtom. Först kommer livet och sedan kommer döden. Men att temat är formulerat ”döden och livet” pekar på att det finns en livsdimension som kommer efter döden.
Under Jesu liv börjar Jobs fråga, ”Kan en som har dött få liv igen”, få ett svar. Söndagens evangelietext talar om en synagogföreståndares dotter som var död, men fick liv igen. Vi kan i evangelierna även läsa om Lasaros som var död och sedan blev levande igen. Men trots att synagogföreståndarens dotter och Lasaros fick liv igen efter döden, så slutade det i alla fall med att de så småningom dog.
Det är först genom Jesu död och uppståndelse som livet efter döden får en ny dimension. Jesu död och uppståndelse vittnar mer om början till det nya än om slutet på det gamla.
Söndagens episteltext handlar om dragkampen mellan två livsdimensioner. Paulus, som sitter i fängelse, skriver att allra helst skulle han vilja vara hemma hos Herren, men å andra sidan kan han tänka sig att han behövs här på jorden för de andras skull. Hur kan man tänka så? Vill inte alla människor leva så länge som möjligt här på jorden?
Jag kan förstå Paulus. Jag är en extremt privilegierad människa. Jag har allt jag behöver för mitt livsuppehälle. Jag har en underbar fru och tre underbara söner. Jag har underbara svärdöttrar och underbara barnbarn. Jag har ett arbete som verkligen engagerar mig. Men ändå kommer ofta längtan till det som skall komma. Jag vet inte så mycket om hur det kommer att bli där, men jag känner Honom som bereder plats för mig och Gud vill att vi ska vara trygga i vårt hopp om det eviga livet: ”Detta skriver jag till er som tror på Guds sons namn, för att ni skall veta att ni har evigt liv” (1 Joh 5:13)
Våra liv ser olika ut. Lidandet är orättvist fördelat. Men i den nya livsdimensionen försvinner de orättvisorna. Där finns inga tårar, ingen nöd inget lidande. Gud vill verkligen välsigna våra liv här nere på jorden, men det är ingenting mot det som ska komma.
Jag tror att ”de gamle” hade en rätt teologi och framtidssyn då de sjöng: ”Och vad vi smakat här, en droppe endast är, av sällhetshavet ovan där”.
”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. I min Faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är.” (Joh 14:1-3)
Bloggpredikan inför söndagen de 7 september 2008
Tema: döden och livet
Text från Gamla Testamentet: Job 14:13-15
Text från evangelierna: Mark 5:35-43
Text från brevlitteraturen: Fil 1:20-26