Bibelskola

De fyra andliga sanningarna

Wed, 21 Jul 2010 01:41:07 GMT

Veckans bibelstudium är hämtat från Campus Crusades for Christ International och handlar om vägen till frälsning. Till bibelstudiet>>

Veckans bibelstudium: Kristi återkomst

Wed, 14 Jul 2010 02:57:18 GMT

Jesus kommer tillbaka!

Wed, 07 Jul 2010 02:04:16 GMT

15. Kristi återkomst - Lausannedeklarationen 15
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen. Det femtonde, och sista, avsnittet handlar om Kristi återkomst till jorden..

"Vi tror att Jesus Kristus ska återvända personligt och synligt, i makt och härlighet, för att slutföra sin frälsning och dom. Löftet om Kristi återkomst är ytterligare en sporre för vår evangelisation, ty vi kommer ihåg hans ord, att evangelium först måste förkunnas för alla folk. Vi tror att tiden mellan Kristi himmelsfärd och återkomst ska vara fylld av Guds folks mission som inte får upphöra förrän slutet kommer. Vi kommer också ihåg Jesu varningar om att människor som säger sig vara Messias ska uppstå, så ock falska profeter, som förelöpare till den slutlige Antikrist. Vi förkastar därför idén att människan ska kunna bygga ett drömrike på jorden, som varande en stolt och självsäker dröm. Vår kristna förtröstan är att Gud själv ska fullkomna sitt rike. Med en ivrig längtan ser vi fram emot den dagen och en ny himmel och jord, där rättfärdighet ska bo och Gud ska regera för evigt. Under tiden överlåter vi oss själva på nytt till tjänst för Kristus och medmänniskor i en glädjefull lydnad under hans auktoritet över hela vårt liv."

Bibelhänvisningar:
Mark:14:62; Hebr 9:28; Mark 13:10; Apg 1:8 11; Matt 28:20; Mark 13:21 23; Joh 2:18; 4:1 3; Luk 12:32; Upp 21:1 5; 2 Petr 3:13; Matt 28:18.

Avslutning
Därför, i ljuset av denna vår tro och detta vårt beslut, ingår vi ett högtidligt förbund med Gud och varandra och lovar att bedja, planera och arbeta tillsammans för hela världens evangelisering. Vi uppmanar också andra att förena sig med oss. Må Gud genom sin nåd och för sin äras skull hjälpa oss att vara trogna detta förbund.

Amen, Halleluja!

Den helige Andes kraft

Wed, 30 Jun 2010 06:57:48 GMT

14. Den helige Andes kraft - Lausannedeklarationen 14
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Det fjortonde avsnittet handlar om betydelsen av den helige Andes verk för att församlingen ska kunna vara ett användbart redskap i Guds hand.

"Vi tror på den helige Andes kraft. Fadern sände sin Ande för att vittna om sin Son. Utan den helige Andes vittnesbörd är vårt vittnesbörd utan värde. Överbevisning om synd, tro på Kristus, ny födelse och kristen tillväxt är alltigenom den helige Andes verk. Den helige Ande är även missionens Ande, och därför bör evangelisationen framspringa spontant i en andefylld församling. En församling som inte är en missionerande församling motsäger sig själv och utsläcker Anden. Världsvid evangelisation blir en realistisk möjlighet endast när den helige Ande förnyar församlingen i sanning och visdom, tro och helighet, kärlek och kraft. Vi uppmanar därför alla kristna att bedja att Guds suveräne Ande må besöka oss i en sådan väckelse att Andens frukter blir synliga i allt Guds folk och att alla Andens gåvor berikar Kristi kropp. Endast då kommer hela Kristi församling att bli ett brukbart redskap i Guds händer, så att hela jorden kan höra hans röst."

1 Kor 2:4; Joh 15:26 27; 16:8 11; 1 Kor 12:3; Joh 3:6 8; 2 Kor 3:18; Joh 7:37 39; 1 Tess 5:19; Apg 1:8; Ps 85:4 7; 67:1 3; Gal 5:22 23; 1 Kor 12:4 31; Rom 12:3 8.

Frihet och förföljelse

Wed, 23 Jun 2010 01:47:11 GMT

13. Frihet och förföljelse - Lausannedeklarationen 13
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Det trettonde avsnittet handlar om den förföljelse som många kristna får utstå i våra dagar
Det är Guds vilja att varje regering ska arbeta för fred, rättvisa och frihet och utveckla samhällen, i vilka den kristna församlingen kan lyda Gud, tjäna Herren Kristus och predika evangelium utan hinder. Vi beder därför för nationernas ledare och uppmanar dem att garantera tanke och samvetsfrihet och frihet för alla att praktisera och förkunna sin religion i enlighet med Guds vilja och som det uttrycks i den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Vi uttrycker vår djupa oro för alla som har blivit orättvist fängslade och särskilt för våra trossyskon som får lida på grund av sitt vittnesbörd om Herren Jesus. Vi lovar att bedja och verka för deras frihet. På samma gång vägrar vi att låta oss skrämmas av deras öde. Med Guds hjälp vill vi försöka att stå emot orättvisor och förbli evangeliet trogna, vad det än må kosta oss. Vi glömmer inte att Jesus har förutsagt att förföljelse är oundviklig.

Bibelhänvisningar:
1 Tim 1:1 4; Apg 4:19; 5:29; Kol 3:24; Hebr 13:1 3; Luk 4:18; Gal 5:11; 6:12; Matt 5:10 12; Joh 15:18 21.

Andlig kamp

Wed, 16 Jun 2010 02:33:30 GMT

12. Andlig kamp - Lausannedeklarationen 12
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Det tolvte avsnittet handlar om den andliga kampen och vårt behov att ständigt vara iklädda Guds vapenrustning..

Vi tror att vi ständigt är engagerade i en andlig kamp mot onda andemakter, som försöker att omintetgöra den kristna församlingen och hindra dess ansträngningar i världsvid evangelisation. Vi känner vårt behov av att ikläda oss Guds vapenrustning för att kunna kämpa i denna strid med sanningens och bönens andliga vapen. Vi upptäcker fiendens aktivitet inte bara i falska ideologier utanför den kristna församlingen utan också inom den i falska evangelier som förvränger Skriften och ställer människan på Guds plats. Vi behöver både vaksamhet och urskillning för att bevara det bibliska evangeliet. Vi erkänner att vi själva inte är immuna mot världsliga tankar och handlingar och lätt kan bli ett byte för världslighet. Fastän t ex noggranna studier av både numerisk och andlig församlingstillväxt är riktiga och värdefulla, så har vi ibland försummat sådana. Andra gånger har vi i vår iver att försäkra oss om ett gensvar för evangeliet kompromissat med vårt budskap, utövat inflytande på våra åhörare med tekniska påtryckningar, blivit otillbörligt upptagna med statistik och även använt sådan på ett ohederligt sätt. Allt detta är världsligt. Kyrkan ska vara i världen, men världen ska inte vara i kyrkan.

Bibelhänvisningar
Ef 6:12; 2 Kor 4:3 4; Ef 6:11, 13 18; 2 Kor 10:3 5; 1 Joh 2:18 26; 4:1 3; Gal 1:6 9; 2 Kor 2:17; 4:2; Joh 17:15.

Utbildning och ledarskap

Wed, 09 Jun 2010 02:09:00 GMT

11. Utbildning och ledarskap - Lausannedeklarationen 11
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Det elfte avsnittet handlar om vikten av att utbilda ledare inom församlimgarna.

"Vi bekänner att vi ibland har eftersträvat församlingars numerära tillväxt på bekostnad av tillväxten på djupet och skilt evangelisation från kristen fostran. Vi erkänner också att somliga av våra missioner har varit sena att utrusta och uppmuntra nationella ledare till att åta sig det ansvar som rätteligen är deras. Vi vill stå för principerna om den inhemska församlingens självständighet och längtar efter att varje församling ska få nationella ledare som uppenbarar ett sant kristet ledarskap, vilket utmärkes av tjänst och inte av dominans. Vi erkänner att det råder ett stort behov av en förbättrad teologisk utbildning, särskilt för församlingsledare. I varje nation och kultur bör det finnas ett effektivt träningsprogram för pastorer och lekmän, då det gäller teologi, lärjungaskap, evangelisation, kristen fostran och tjänst. Sådana träningsprogram får inte vara beroende av en stereotyp metodik utan bör utvecklas genom skapande lokala initiativ enligt ett bibliskt mönster."

Bibelhänvisningar:
Kol 1:27 28; Apg 14:23; Tit 1:5, 9; Mark 10:42 45; Ef 4:11- 12.

Evangelisation och kultur

Wed, 02 Jun 2010 02:39:38 GMT

10. Evangelisation och kultur - Lausannedeklarationen 10
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Det tionde avsnittet handlar om evangelisationens föhållande till kulturen.

Utvecklingen av strategier för världens evangelisering kräver att vi tar nya grepp och går in för djärvare pionjärmetoder. Med Guds hjälp kommer resultatet att bli församlingar, som är djupt rotade i Kristus och i närkontakt med sin egen kultur. Men varje kultur måste alltid prövas och bedömas utifrån Skriften. Eftersom människan är Guds skapelse är en del av hennes kultur rik på skönhet och godhet, men eftersom hon också är en fallen skapelse är all kultur besmittad av synd, och en del är även demonisk. Evangeliet förutsätter inte att det finns kulturer som är förmer än andra utan värderar alla kulturer i enlighet med sitt eget kriterium på sanning och rättfärdighet och hävdar absoluta moraliska principer i varje kultur. Missionen har alltför ofta tillsammans med evangeliet exporterat en främmande kultur. Och ibland har församlingarna varit mer bundna till sin kultur än till Skriften. Evangeliets förkunnare måste ödmjukt söka att överge allt utom det som tillhör deras äkta personliga identitet för att bli andras tjänare och församlingarna bör söka att omdana och berika kulturen, allt till Guds förhärligande.

Mark 7:8 9, 13; 1 Mos 4:21 22; 1 Kor 9:19 23; Fil 2:5 7; 2 Kor 4:5.

Evangelisationsuppdragets brådska

Wed, 26 May 2010 00:54:09 GMT

9. Evangelisationsuppdragets brådska - Lausannedeklarationen 9
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Det nionde avsnittet handlar om att två tredjedelar av mänskligheten återstår att evangelisera. Och om att det är bråttom.

"Mer än 2,7 miljarder människor, vilket är mer än två tredjedelar av mänskligheten, återstår att evangelisera. Vi blygs över att så många försummats det är en ständig anklagelse mot oss och hela kyrkan. Men det finns just nu på många håll en hittills okänd mottaglighet för budskapet om Herren Jesus Kristus. Vi är övertygade om att tiden är inne för kristna organisationer att allvarligt bedja för de oevangeliserade skarornas frälsning och initiera nya satsningar för att fullborda världsevangelisationen. En reducering av utländska missionärer och penningbidrag i ett evangeliserat land kan ibland vara nödvändig för att hjälpa nationella församlingar att växa ifråga om självtillit och för att frigöra resurser till förmån för icke evangeliserade områden. Missionärerna bör ambulera mer rörligt från och till alla sex kontinenterna i en anda av ödmjuk tjänst. Målet måste vara att med alla tillgängliga medel och på kortast möjliga tid ge varje människa tillfälle att höra, förstå och ta emot de goda nyheterna. Men vi kan inte hoppas att nå detta mål utan offer. Vi är alla chockerade av att miljoner människor lever i fattigdom och känner oss oroade över de orättvisor som är orsaken till fattigdomen. De av oss som lever i en överflödssituation accepterar det som vår plikt att utveckla en enkel livsstil med syfte att mer generöst kunna ge till både social hjälp och evangelisation."

Bibelhänvisningar:
Joh 9:4; Matt 9:35 38; Rom 9:1 3; 1 Kor 9:19 23; Mark 16:15; Jes 58:6 7; Jak 1:27; 2:1 9; Matt 25:31 46; Apg 2:44 45; 4:34 35.

Församlingar och kyrkor i gemensamt evangelisationsansvar (partnership)

Wed, 19 May 2010 03:24:33 GMT

8. Församlingar och kyrkor i gemensamt evangelisationsansvar (partnership) - Lausannedekalarationen 8
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.

Det åttonde avsnittet handlar kyrkornas gemensamma ansvar för evangelisationen.

"Vi gläds över att en ny missionstid har börjat. De västerländska missionssällskapens dominans håller snabbt på att upphöra. I de yngre kyrkorna är Gud i färd med att mobilisera nya resurser för världsevangelisation. Därigenom visar han att ansvaret för evangelisationen tillhör hela Kristi kropp. Varje församling bör därför fråga Gud och sig själv vad den kan göra för att evangelisera sitt eget område och sända ut missionärer till andra delar av världen. Granskningen av vårt missionsansvar och vår roll i missionen bör pågå ständigt. På detta sätt växer de äldre och de yngre kyrkornas gemensamma ansvarstagande (partnership) och Kristi församlings universella karaktär framträder klarare. Vi tackar också Gud för alla missionsorganisationer som arbetar med bibelöversättningar, teologisk utbildning, massmedia, kristen litteratur, evangelisation, mission, församlingsförnyelse eller verkar på andra speciella områden. Även dessa bör engagera sig i en ständig självrannsakan för att utvärdera sin effektivitet som en del av kyrkans mission."

Bibelcitaten är hämtade från Folkbibeln
"Först och främst tackar jag min Gud genom Jesus Kristus för er alla, därför att man i hela världen förkunnar er tro." Rom 1:8;

"..eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första dagen ända till nu." Fil 1:5;
"I församlingen i Antiokia fanns det profeter och lärare, Barnabas, Simeon som kallades Niger, Lucius från Cyrene, Manaen, fosterbror till landsfursten Herodes, samt Saulus. När de tjänade Herren och fastade, sade den helige Ande: "Avskilj åt mig Barnabas och Saulus för den uppgift som jag har kallat dem till." Då fastade de och bad och lade händerna på dem och sände ut dem" Apg 13:1-3;

"Och ni blev våra efterföljare, ja, Herrens, när ni mitt under svåra lidanden tog emot ordet med den glädje som den helige Ande ger. Så har ni blivit ett föredöme för alla troende i Makedonien och i Akaja. Ty från er har Herrens ord gett återljud, inte bara i Makedonien och Akaja, utan överallt har er tro på Gud blivit känd, så att vi inte behöver säga något." 1 Tess 1:6-8.

Samarbete i evangelisation

Wed, 12 May 2010 02:16:21 GMT

7. Samarbete i evangelisation - Lausannedeklarationen 7
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Det sjunde avsnittet handlar om att kyrkorna måste samarbeta för att vara ett trovärdigt vittnesbörd för världen.

"Vi hävdar att Kristi kyrkas synliga enhet i sanningen är Guds vilja. Evangelisationsuppdraget kallar oss också till enhet, därför att vår enhet stärker vårt vittnesbörd, medan splittring underminerar vårt evangelium om försoning. Vi erkänner dock att organisatorisk enhet kan ta många former och främjar inte nödvändigtvis evangelisationen. Men vi som delar samma bibliska tro bör vara intimt förenade i gemenskap, arbete och vittnesbörd. Vi bekänner att vårt vittnesbörd ibland har tagit skada av syndfull individualism och onödigt dubbelarbete. Vi kommer nu överens om att söka en djupare enhet i sanning och helighet, gudstjänst och mission. Vi vill därför påskynda utvecklingen av ett regionalt och funktionellt samarbete som befrämjar församlingens mission, strategisk planering, ömsesidig uppmuntran och ett utbyte av resurser och erfarenhet."

Bibelcitaten är hämtade från Folkbibeln:

"Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig.... jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig." Joh 17:21, 23;

"Var ivriga att bevara Andens enhet genom fridens band: en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp, det som tillhör er kallelse." Ef 4:3-4;

"Om ni har kärlek till varandra, skall alla förstå att ni är mina lärjungar." Joh 13:35;

"Lev nu bara på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, så att jag, vare sig jag besöker er eller inte, får höra att ni står fasta i en och samme ande och i ett och samma sinne kämpar för tron på evangelium" Fil 1:27;

"Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen när jag går till dig. Helige Fader, bevara i ditt namn dem som du har gett mig, för att de skall vara ett, liksom vi är ett. Medan jag var hos dem, bevarade jag i ditt namn dem som du har gett mig. Jag vakade över dem, och ingen av dem gick förlorad, ingen utom fördärvets man, för att Skriften skulle uppfyllas. Nu går jag till dig, och detta säger jag medan jag är i världen, för att deras hjärtan skall vara fyllda av min glädje. Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem, eftersom de inte är av världen, liksom inte heller jag är av världen. Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. De är inte av världen, liksom inte heller jag är av världen. Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning. Liksom du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. Och jag helgar mig för dem, för att de skall vara helgade i sanningen. Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord* kommer att tro på mig. Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett: jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig." Joh 17:11-23.

Tidigare inlägg:

Kallade ut ur världen av Jesus, för att sändas tillbaka in i världen med evangelium - L1
Det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv - L2
Jesus den enda vägen till Gud - L3
Evangelisation - L4
Kristet socialt ansvar - L5
Församligen och evangelisationen - L6

Församlingen och evangelisationen

Wed, 05 May 2010 01:23:40 GMT

6. Församlingen och evangelisationen - Lausannedeklarationen 6
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Det sjätte avsnittet handlar om vad det innebär att vara församling.

"Vi hävdar att Kristus sänder sitt återlösta folk in i världen på samma sätt som Fadern sände honom och att detta kallar oss att gå in i världen på ett lika djupt och helutgivande sätt. Vi behöver bryta oss ut från våra kyrkliga ghetton och tränga in i det icke kristna samhället. I församlingens försakande och tjänande mission är evangelistionen primär. Världsvid evangelisation kräver att hela kyrkan förmedlar hela evangeliet till hela världen. Kyrkan befinner sig i centrum av Guds universella syfte och är hans utvalda redskap för att sprida evangeliet. Men en församling som förkunnar korset måste också själv vara märkt av korset. Församlingen blir en stötesten för evangelisationen när den sviker evangeliet eller saknar en levande tro på Gud, en äkta kärlek till människorna eller en samvetsgrann hederlighet i allt, även ifråga om personlig framgång eller ekonomi. Församlingen är mer en Guds folks gemenskap än en institution och bör därför inte identifiera sig med någon särskild kultur, social och politisk ordning eller mänsklig ideologi."

Bibelcitaten är hämtade från Folkbibeln

"Liksom du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen." Joh 17:18;

"Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er. Som Fadern har sänt mig sänder jag er" Joh 20:21;

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla *allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut." Matt 28:19 20;
"Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns." Apg 1:8;

"Jag har inte tvekat att predika för er hela Guds vilja och plan" Apg 20:27;

"Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat i Kristus, den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att i Kristus sammanfatta allt i himlen och på jorden" Ef 1:9-10;

...och att upplysa alla om hur den hemlighet förvaltas, som från evighet har varit dold i Gud, alltings Skapare. Så skulle Guds vishet i sin mångfald nu genom församlingen göras känd för härskarna och väldigheterna i den himmelska världen. Detta var det eviga beslut som han utförde i Kristus Jesus, vår Herre" Ef 3:9-11;

"För min del vill jag aldrig berömma mig av något annat än vår Herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen....Nu må ingen plåga mig längre, eftersom jag bär Jesu märken på min kropp. ." Gal 6:14, 17;

"Vi vill inte på något sätt väcka anstöt, för att vår tjänst inte skall smutskastas. Nej, under alla förhållanden vill vi visa att vi är Guds tjänare, med stor uthållighet, under lidanden, nöd och ångest" 2 Kor 6:3-4;

"Guds fasta grund består och har detta sigill: Herren känner de sina och: Var och en som nämner Herrens namn skall hålla sig borta från orättfärdigheten. Men i ett stort hus finns det kärl inte bara av guld och silver utan också kärl av trä och lera, några till heder, andra till vanheder. Den som därför renar sig och håller sig borta från dessa blir ett kärl till heder, helgat, användbart för sin herre och förberett för allt gott arbete." 2 Tim 2:19-21;

"Det är också min längtan och mitt hopp att jag inte på något sätt skall stå där med skam, utan att Kristus nu som alltid skall av mig frimodigt förhärligas i min kropp, vare sig jag lever eller dör" Fil 1:27.

Tidigare avsnitt:
Kallade ut ur världen av Jesus, för att sändas tillbaka in i världen med evangelium - L1
Det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv - L2
Jesus den enda vägen till Gud - L3
Evangelisation - L4
Kristet socialt ansvar - L5

Kristet socialt ansvar

Wed, 28 Apr 2010 01:23:40 GMT

5. Kristet socialt ansvar - Lausannedeklarationen del 5
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Varje onsdag kommer ett nytt avsnitt. Det femte avsnittet handlar om vad det innebär att evangelisera.

"Vi hävdar att Gud är alla människors både skapare och domare. Vi bör därför dela Guds angelägenhet att rättvisa och försoning ska råda i hela det mänskliga samhället och att människor ska befrias från varje slag av förtryck. Eftersom människan är skapad till Guds avbild har hon en inneboende värdighet, oberoende av ras, religion, hudfärg, kultur, klass, kön eller ålder. Alla människor bör därför respekteras och tjänas, inte exploateras. Vi bekänner både våra försummelser och att vi ibland har betraktat evangelisation och socialt ansvar som oförenliga med varandra. Fastän försoning mellan människor inte är detsamma som försoning med Gud, social handling inte detsamma som evangelisation och politisk frigörelse inte detsamma som frälsning, så erkänner vi dock att både evangelisation och socialt och politiskt engagemang tillhör vår kristna plikt. Båda är nödvändiga uttryck för vår kärlek till nästan och vår lydnad för Jesus Kristus. Budskapet om frälsning innesluter också ett budskap om dom över varje slag av alienation, förtryck och diskriminering. Vi bör således inte vara rädda för att fördöma det som är ont och orättvist, varhelst detta existerar. När människor tar emot Kristus blir de födda på nytt in i hans rike, och måste då söka att inte bara i sina egna liv uttrycka dess rättfärdighet utan också utbreda den mitt i en orättfärdig värld. Den frälsning vi gör anspråk på bör förvandla oss ifråga om hela vårt personliga och sociala ansvar. Tron utan gärningar är död."

Bibelcitaten är från Folkbibeln

"Han samtalade nu i synagogan med judarna och med dem som fruktade Gud och dessutom varje dag på torget med dem som han träffade där. Även en del filosofer, både epikureer och stoiker, diskuterade med honom och en del sade: "Vad kan den där pratmakaren vilja säga?" Andra sade: "Han tycks vara en som förkunnar främmande gudar." Detta sade de, eftersom han predikade evangeliet om Jesus och uppståndelsen. Och de tog honom med sig upp till Areopagen och sade: "Kan vi få veta vad det är för en ny lära du förkunnar? Det är underliga ting du låter oss höra. Nu vill vi veta vad det egentligen rör sig om." Athenarna liksom främlingarna där ägnade nämligen all sin tid åt att tala om och lyssna till senaste nytt för dagen. Paulus ställde sig nu mitt på Areopagen och sade: "Athenare, jag ser av allting att ni är mycket religiösa. När jag har gått omkring och sett era gudabilder, har jag nämligen också funnit ett altare med inskriften: Åt en okänd gud. Vad ni alltså tillber utan att känna, det predikar jag för er. Gud är den som har skapat världen och allt som är i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel som är gjorda av människohand. Inte heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt. Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, så som även några av era egna skalder har sagt: Vi är av hans släkt. Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att gudomen liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi. Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig. Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som han har bestämt till det, sedan han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda" Apg 17:26-31

"Det vare dig fjärran att göra något sådant, att låta den rättfärdige dö med den ogudaktige. Det skulle då gå med den rättfärdige som med den ogudaktige. Det vare dig fjärran! Skulle inte han som är hela jordens domare göra det som är rätt" 1 Mos 18:25

"Lär er att göra det som är gott, sök det rätta. Tillrättavisa förtryckaren, försvara den faderlöses rätt, stöd änkan i hennes sak" Jes 1:17

"Gud, din tron står i evigheters evighet, ditt rikes spira är rättens spira" Ps 45:7

"Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden." Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem." 1 Mos 1:26 27

"Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild" Jak 3:9

"Du skall inte hämnas och inte hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. Jag är HERREN" 3 Mos 19:18

"Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er....Nej, älska era fiender, gör gott och ge lån utan att hoppas få igen något. Då skall er lön bli stor, och ni skall vara den Högstes barn, eftersom han är god mot de otacksamma och onda" .Luk 6:27,35

"Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen och någon av er säger till dem: "Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta", men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.Nu säger kanske någon: "Du har tro." - Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän. Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? 26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död." (Jak 2:14-26)

"Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.....Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike" Joh 3:3, 5

"Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket" Matt 5:20
"Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också." Matt 6:33
"Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden" 2 Kor 3:18

"Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död" Jak 2:20.

Tidgare inlägg:
Kallade ut ur världen av Jesus, för att sändas tillbaka in i världen med evangelium - L1
Det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv - L2
Jesus den enda vägen till Gud - L3
Evangelisation - L4

Evangelisation

Wed, 21 Apr 2010 02:28:36 GMT

4. Evangelisationens natur - Lausannedeklarationen del 4
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Det fjärde avsnittet handlar om vad det innebär att evangelisera.

"Att evangelisera är att sprida de goda nyheterna att Jesus Kristus dog för våra synder och uppstod från de döda enligt Skrifterna, och att han som den regerande Herren nu erbjuder syndernas förlåtelse och Andens frigörande gåva till alla som omvänder sig och tror. Vår kristna närvaro i världen är nödvändig för evangelisationen och så är också det slags dialog, vars syfte är att med känslighet lyssna för att förstå. Evangelisation är proklamation av den historiske, bibliske Kristus, som Frälsare och Herre, i syfte att övertyga människor att personligen komma till Kristus och så bli försonade med Gud. När vi går ut med evangeliets inbjudan får vi inte dölja lärjungaskapets pris. Jesus kallar fortfarande alla som vill följa honom att förneka sig själva, ta upp sitt kors och identifiera sig med hans nya gemenskap. Evangelisationens resultat innesluter lydnad för Kristus, införlivande med hans församling och ansvarig tjänst i världen."

Bibelcitaten är hämtade från Folkbibeln:

Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv hade tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna. 1 Kor 15:3-4

Det är denne Jesus som Gud har uppväckt, och vi är alla vittnen till det. Sedan han nu genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern tagit emot den utlovade helige Ande, har han utgjutit detta som ni ser och hör. Ty David har inte farit upp till himlen. Men han säger: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter. Därför skall hela Israels folk veta att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort både till Herre och Messias." När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: "Bröder, vad skall vi göra?" Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva. Ty er gäller löftet och era barn och alla dem som är långt borta, så många som Herren vår Gud kallar." Apg 2:32-39

Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er. Som Fadern har sänt mig sänder jag er." Joh 20:21

Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. 1 Kor 1:23

Vi predikar inte oss själva, utan Jesus Kristus som Herren, och oss som era tjänare för Jesu skull. 2 Kor 4:5

Då vi alltså vet vad det är att frukta Herren, försöker vi vinna människor, men för Gud är det uppenbart hurdana vi är, och jag hoppas att det också är uppenbart för era samveten......
Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud. 2 Kor 5:11, 20

Stora skaror följde honom, och han vände sig om och sade till dem: "Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge. Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge. Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig då inte först ner och beräknar kostnaden för att se om han har råd att slutföra bygget? Annars, om han har lagt grunden men inte kan bygga färdigt, är det fara värt att alla som ser det kommer att håna honom och säga: Den mannen började bygga men kunde inte slutföra bygget. Eller vilken kung går ut i krig mot en annan kung utan att först sätta sig ner och överväga, om han med tio tusen man kan möta den som kommer emot honom med tjugo tusen? Om han inte kan det, skickar han sändebud och ber om fred, medan den andre ännu är långt borta. På samma sätt kan ingen av er vara min lärjunge, om han inte avstår från allt han äger. Luk 14:25-33

Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. Mark 8:34

Också med många andra ord vittnade han och uppmanade dem: "Låt er frälsas från detta bortvända släkte." ......
De prisade Gud och var omtyckta av allt folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta. Apg 2:40, 47

Men så är det inte hos er, utan den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er skall vara allas slav. Ty Människosonen har inte kommit för att bli betjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många. Mark 10:43-45

Tidgare inlägg:
Kallade ut ur världen av Jesus, för att sändas tillbaka in i världen med evangelium - L1
Det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv - L2
Jesus den enda vägen till Gud - L3

Jesus enda vägen till Gud

Wed, 14 Apr 2010 02:41:49 GMT

3. Kristi unika ställning och universalitet - Lausannedeklarationen del 3 (Bilden kommer från www.freefoto.com)
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton tydliga ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Det tredje inlägget handlar om Kristi unika ställning.

"Vi hävdar att det finns endast en Frälsare och endast ett evangelium, fastän det finns en stor variation av evangelisatoriska uttryckssätt. Vi är medvetna om att alla människor har någon kunskap om Gud genom hans allmänna uppenbarelse i naturen. Men vi förnekar att detta kan frälsa, ty människor undertrycker sanningen genom sin orättfärdighet. Vi förkastar också, som en skymf mot Kristus och evangeliet, varje form av synkretism och dialog, som skulle innebära att Kristus talar på ett likvärdigt sätt genom alla religioner och ideologier. Jesus Kristus, som är den enda gudsmänniskan och som gav sig själv som den enda lösen för syndare, är den ende medlaren mellan Gud och människan. Det finns inget annat namn genom vilket vi kan bli frälsta. Alla människor är förlorade på grund av sin synd, men Gud älskar alla människor och vill inte att någon enda ska förgås, utan att alla ska omvända sig. Men de som förnekar Kristus förkastar frälsningens glädje och dömer sig själva till evig skilsmässa från Gud. Att proklamera Jesus som "världens frälsare" är inte detsamma som att hävda att alla människor antingen automatiskt är frälsta eller slutligen blir frälsta, än mindre att förkunna att alla religioner erbjuder frälsning i Kristus. I stället handlar det om att förkunna Guds kärlek för alla syndare och inbjuda alla människor att ta emot Jesus som Frälsare och Herre genom en helhjärtad och personlig avgörelse i omvändelse och tro. Jesus Kristus har blivit upphöjd över alla andra och vi längtar efter den dag, då varje knä ska böja sig inför honom och varje tunga bekänna honom vara Herre."

Bibelhänvisningarna är hämtade från Folkbibeln

"Jag är förvånad över att ni så hastigt avfaller från honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium, fast det inte finns något annat. Däremot är det några som skapar förvirring bland er och vill förvränga Kristi evangelium. Men om det än vore vi själva eller en ängel från himlen som predikade evangelium för er i strid med vad vi har predikat, så skall han vara under förbannelse. Det vi redan har sagt säger jag nu än en gång: om någon predikar evangelium för er i strid med vad ni har tagit emot, så skall han vara under förbannelse." Gal 1:6-9

"Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen....Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det" Rom 1:18+32

"Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe. Detta vittnesbörd skulle framföras när tiden var inne" 1 Tim 2:5-6

"Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta" Apg 4:12

"Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda" Joh 3:16 19

"Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig" 2 Petr 3:9

"...och ger åt er som blir plågade lindring tillsammans med oss. Och det sker när Herren Jesus kommer från himlen och uppenbarar sig med sina mäktiga änglar, i flammande eld och straffar dem som inte vill veta av Gud och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium. Dessa skall bli straffade med evigt fördärv, bort från Herrens ansikte och hans härlighet och makt" 2 Tess 1:7-9

" och de sade till kvinnan: "Nu tror vi inte längre bara för dina ords skull. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens Frälsare." Joh 4:42

"Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor så skall jag ge er vila." Matt 11:28

"Med denna kraft verkade han i Kristus, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande" Ef 1:20-21

"Därför har också Gud upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herren" Fil 2:9-11.

Det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv

Wed, 07 Apr 2010 01:38:30 GMT

Bibelns auktoritet och kraft - Lausannedeklarationen 2.
I ett antal inlägg publicerar vi Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton tydliga ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
Det andra inlägget handlar om Bibelns trovärdighet och kraft.

2. Bibelns auktoritet och kraft
Vi bekräftar vår tro på både Gamla och Nya testamentets gudomliga inspiration, sanning och auktoritet i dess helhet, såsom Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv. Vi bekänner också att Guds ord har kraft att fullborda hans frälsningsplan. Bibelns budskap riktar sig till hela mänskligheten, ty Guds upet och kraftpenbarelse i Kristus och Skriften är oföränderlig. Genom Bibeln talar den helige Ande också idag. Gud upplyser sitt folks sinnen för varje kultur för att det på ett levande sätt med egna ögon ska uppfatta sanningen. Så uppenbaras för hela församlingen mer och mer av Guds mångfaldiga visdom.

Bibelhänvisningar:

Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, 2 Tim 3:16

Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud. 2 Petr 1:21

Skriften kan inte göras om intet så skall det vara med ordet som går ut från min mun. Joh 10:35
Förgäves skall det inte vända tillbaka till mig utan att ha verkat vad jag vill, och utfört det vartill jag har sänt ut det. Jes 55:11

Jo, eftersom världen i sin visdom inte lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror. 1 Kor 1:21

Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. Rom 1:16

Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett. Matt 5:17-18

Mina älskade, fastän jag är mycket ivrig att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödvändigt att skriva till er och uppmana er att fortsätta kampen för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga. Jud 3

Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall ge er vishetens och uppenbarelsens Ande, så att ni får en rätt kunskap om honom. Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga Ef 1:17 18

Så skulle Guds vishet i sin mångfald nu genom församlingen göras känd för härskarna och väldigheterna i den himmelska världen.... Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet Ef 3:10, 18.

Bibelcitaten hämtade från Folkbibeln.

Kallade ut ur världen av Jesus, för att sändas tillbaka in i världen med evangelium

Wed, 31 Mar 2010 02:17:52 GMT

En skatt i lerkärl - Lausannedeklarationen 1
I ett antal inlägg kommer vi, på onsdagar, att publicera Lausannedeklarationen. Deklarationen består av femton tydliga ställningstaganden som utgör grunden för den evangelikala kristendomen.
I det första inlägget fastslås av vi kristna är kallade ut ur världen av Jesus, för att sändas tillbaka in i världen med evangelium till en lidande värld.

1. Guds syfte
Vi bekräftar vår tro på den ende evige Guden, världens skapare och Herre: Fadern, Sonen och den helige Ande, som styr allting i enlighet med sin viljas syfte. Han har kallat ett folk åt sig själv ut ur världen och sänder sitt folk tillbaka in i världen för att vara hans tjänare och vittnen, för att utbreda hans rike, uppbygga Kristi kropp och förhärliga hans namn. Vi bekänner ödmjukt att vi ofta har svikit vår kallelse och misslyckats i vårt uppdrag genom att antingen anpassa oss efter eller dra oss undan världen. Dock gläds vi över att fastän evangeliet bäres ut i lerkärl, är det fortfarande en dyrbar skatt. Vi vill på nytt hänge oss åt uppdraget att i den helige Andes kraft göra denna skatt känd.

Bibelord som ligger till grund för trosförklaringen om Guds syfte (Bibelcitaten är hämtade från Folkbibeln):

Brödsäden mals och tröskas inte i det oändliga, man driver inte ständigt sina vagnshjul och hästar över den. Man vill ju inte tröska sönder den. 40:28

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn Matt 28:19

I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut Ef 1:11

Simeon har berättat om hur Gud först såg till att han vann ett folk åt sitt namn bland hedningarna. Apg 15:14

Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du har tagit ut ur världen och gett mig. De var dina, och du gav dem åt mig, och de har hållit fast vid ditt ord..... Liksom du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. Joh 17:6, 18

De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp Ef 4:12

Jag menade inte alla otuktiga här i världen, inte alla giriga och utsugare och avgudadyrkare. Då måste ni ju lämna världen 1 Kor 5:10

Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom. Rom 12:2

Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss. 2 Kor 4:7.

Bibelcitaten är hämtade från Folkbibeln.

Tecken och under

Sun, 10 May 2009 03:25:43 GMT

Apostlagärningarna - lektion 12

Utgångspunkten för den förra lektionen var lärjungarnas bön i Apg 4:24-30. Den bönen slutar med orden "Sträck ut din hand och bota de sjuka, låt tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn."

För lärjungarna var tecken och under inte något avlägset som de bara hade läst eller hört talas om. Tecken och under var en del av deras vardagsverklighet. Redan i det andra kapitlet i Apg. läser vi att "många under och tecken gjordes genom apostlarna" (v.43). Något senare står det i Apg 5:12 "Genom apostlarna skedde många tecken och under bland folket".

Men det var inte bara apostlarna som utförde tecken och under. Det utfördes även av andra kristna. "Stefanos var fylld av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket"(Apg 6:8). Då lärjungarna sedan spriddes ut över landet genom förföljelsen i Jerusalem, fortsatte det på många olika platser. Filippos kom till Samarien och folket där hörde honom tala
"såg de tecken han gjorde" (Apg 8:6). Det står också att Simon "häpnade när han såg vilka tecken och under som skedde" (Apg 8:13).

Också senare under Paulus missionsresor utfördes tecken och under. det står att Paulus och Barnabas "talade öppet och frimodigt i förlitan på Herren, som bekräftade sitt nåderika ord genom att låta dem göra tecken och under" (Apg 14:3).

Tecken och under var ett normalt förkommande inslag i lärjungarnas tjänst och var ett bevis på att Herren samverkade med dem: "Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det" (Mark 16:20)

Dessa tecken
Då Jesus tog avsked av sina lärjungar. sa han: "Dessa tecken skall följa dem som tror: i mitt namn skall de driva ut demoner, de skall tala nya tungomål, de skall ta ormar med sina händer, de skall inte bli skadade om de dricker dödligt gift, och de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska." (Mark 16:17-18).

I Apostlagärningarna ser vi hur Jesu förutsägelse går i uppfyllelse:

- Jesus hade sagt att de skulle driva ut onda andar, en fortsättning på Jesu verksamhet. I det femte kapitlet fördes det fram många människor "som plågades av orena andar, och alla blev botade" (v.16). I Samarien, där Filippos verkade, var det många som hade orena andar som for ut med höga skrik (Apg 8:7). Vi läser också om hur Paulus befaller de onda andrana att fara ut (Apg 16:18 och 19:12)

-Jesus hade sagt att de skulle tala nya tungomål. På pingstdagen började de alla tala i nya tungor (Apg 2:4). Då Petrus senare talade i Kornelius hus "föll den heliga anden över alla som hörde hans ord. De omvända judar som hade följt med Petrus häpnade över att den heliga andens gåva blev utgjuten också över hedningarna; de hörde hur dessa talade med tungor och prisade Gud." (Apg 10:44-46). I kapitel 19 möter Paulus en grupp lärjungar "och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade" (Apg 19:6 FB)

-Jesus hade sagt att de skulle ta ormar i sina händer. Då Paulus förliste med skeppet på väg till Rom tog de sig iland på ön Malta. Där högg sig en huggorma fast i hans hand. "Men Paulus skakade av sig ormen i elden och tog ingen skada. De väntade nu att han skulle svullna upp eller plötsligt falla död ner. Sedan de väntat länge och sett att inget ovanligt hände honom, ändrade de sig och sade att han var en gud" (Apg 28:5-6).

-Jesus hade sagt att de inte skulle bli skadade om de drack dödligt gift. Något sådant exempel finns inte med i Apostlagärningarna, men det berättas att Josef Barnabas, som är omnämnd i Apg 1:23, en gång drack dödligt gift utan att bli skadad av det.

-Jesus hade sagt att de skulle göra de sjuka friska. I Apostlagärningarna finns det många exempel på det. Det börjar med en lam man vid Sköna porten (Apg 3) och fortsätter sedan med en mängd exempel med många människor med olika slags sjukdomar genom hela Apostlagärningarna.

De som tror

Jesus sa att dessa tecken skulle följa dem som tror. De ska inte bara följa apostlar, profeter och lärare, men alla som tror.

Har vi slagit oss till ro och bedriver vår kristna verksamhet på en nivå där vi själva kan kontrollera det som sker? Räknar vi med att Jesus kan ingripa på ett övernaturligt sätt? Eller är vi nöjda med att själva kunna styra det som händer genom att sätta vår lit till mänskliga förmågor?

Vi borde kanske på nytt sträcka oss ut och be bönen som lärjungarna bad i i Apg 4:
"Sträck ut din hand och bota de sjuka, låt tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn."

Kraftkällan

Fri, 24 Apr 2009 02:51:12 GMT

Apostlagärningarna - Lektion 11

Bönelivet i Apostlagärningarna
När man läser Apostlagärningarna blir man ständigt påmind om vilken stor betydelse bönen hade för de första lärjungarna. Det ser ut som det är i bönen och bönemötet var platsen där de tog emot kraft, inspiration och ledning för att kunna leva ett segrande liv i en värld där kristendomen, mänskligt sett, hade mycket små möjlighter att överleva. I slutet av det andra kapitlet ser vi hur lärjungarna samlades dagligen för att be och prisa Gud - och varje dag blev nya människor frälsta.

Hur fungerar bönelivet i den kristna gemenskap som du är en del av? Man kan kanske också fråga sig hur det skulle ha gått om den första församlingen i Jerusalem bytte ut sitt veckoprogram med veckoprogrammet i din kår eller församling?

I Apostlagärningarna finns det många verser som direkt pekar på situationer där de troende ber:

1:14; 1:24-25; 2:42; 2:47; 4:24-31; 6:4; 6:6; 7:59-; 8:15; 8:27; 9:11; 9:40; :9; 10:30-31; 10:46; 11:5; 12:5; 12:12; 13:2; 13:3; 14:23; 16:13; 16:16; 16:25; 20:36; 21:5; 22:17; 24:11; 27:35; 28:8; 28:15;

Den som vill lära mer om bönelivet, har god hjälp att läsa dessa bibelverfser och fråga:
-När bad de?
-Hur bad de?

-Vad blev resultatet av bönen?

Bön frigör Guds kraft
De flesta hänvisningarna i Apostlagärningarna talar bara om att de bad, men några gånger får vi en inblick i vad de bad. En sådan bön finner v i i Apg 4:24-30. Läs den.
Det är utan tvekan en bön som frigör Guds kraft: "När de hade slutat att be, skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och predikade frimodigt Guds ord." (Apg 4:31 FB)

Denna bön bads i en mycket problemfylld situation. Motgångarna hade börjat komma för lärjungarna. De hade blivit arresterade och förhörda av Rådet. De blev hotade och förbjudna att tala mer i Jessu namn. Och Rådet var inte att leka med. Det hade nyligen ombersörjt att Jesus hade blivit avrättad.

Men även om situationen var problemfylld då de började be, är det inte problemen som dominerar bönen. Bönen är inte problemcentrerad. Den är Guds-centrerad. Den ser inte nedåt och borrar sig djupare och djupare fast i problemen så att man till slut bara ser det omöjliga. I stället ser den uppåt, och ser Gud och hans möjligheter. Problemen nämns i bönen, men de är inte det centrala. Det centrala är inte en problemfylld situation eller vad apostlarna inte kan klara av. Det centrala är Gud och vad han kan göra.

Bönen börjar med orden: "Herre, du som har skapat himmel, jord och hav och allt som är i dem" (Apg 4:24 FB). det grekiska ord som här är översatt med Herre, är inte det vanliga ordet för Herre, Kyros, som används ungefär 700 gånger i NT. I stället används ordet despota. Vi har det som ett främmande ord i svenskan i ordet despot. Det talar om obegränsad makt och auktoritet. Det talar om Guds totala herradöme.

Detta är lovprisning, tillbedjan: Man ser Herrens storhet och man ärar Gud som är värd all ära.

Lovprisning
Det finns säkert ingenting som kan frigöra Guds kraft i oss i oss så som lovsång och tacksägelse.

Lovprisningen hindrade att de fastnade i problemen. I stället kunde de se Guds storhet, Guds kraft och Guds möjligheter. För även om problemen var stora, så var det inte i problemen som lösningen låg. Lösningen fanns hos Gud. När vi upphöjer Herren i lovprisning och tillbedjan, blir vi också mottagliga för det som Herren önskar göra med oss och genom oss. Resultatet av bönen lät inte vänta på sig: lärjungarna blev fyllda med den Helige Ande och fick en ny frimodighet att förkunna Guds ord. Det finns flera exempel på sådan bön i Apg. (Se t.ex. Apg 16:16-34).

Då Jesu lärjungar frågade Jesus hur de skulle be, svarade han dem med det vi kallar Herrens bön (Matt 6:9-13 och Luk 11:2-4).
Den börjar med lovprisning
-Fader vår som är i himlen..
Den fortsätter med våra böneämnen
-Vårt dagliga bröd

-Förlåtelse
-Ledning
Den avslutas med lovprisning
-Ty ditt är riket och makten och härligheten i evighet, Amen

När Jesus senare talar med sina lärjungar om svåra tider och problem som ska komma, varnar Jesus dem för att bara se ned i problemen. I stället säger Jesus: "Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning." (Luk 21:28 FB).

Lovprisning är att fästa sin uppmärksamhet mot Herrens storhet. När vi börjar att upptäcka det , kan vi säkert också på ett nytt sätt uppleva Herrens frigörande kraft i våra liv.

I Jesu namn

Thu, 16 Apr 2009 03:39:34 GMT

Apostlagärningarna - lektion 10

I det tredje, fjärde och femte kapitlet i Apostlagärningarna möter vi ofta uttrycket "I Jesu namn". Apg 3:6+16; 4:7+10+12+17+18+30; 5:28+40+41.

Då apostlarna blev förhörda av Rådet frågade rådsherrarna: "Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta?" (Apg 4:7 FB). Petrus svarade: "...i kraft av Jesu Kristi, nasaréns, namn" (Apg 4:10 FB).

Lärjungarna verkade ständigt i Jesus namn:
-De helade sjuka i Jeus namn (3:6)
-De förkunnade i Jesu namn (5:28)
-De bad om tecken och under i Jesus namn (Apg 4:30)
-De förkunnade att Jesus är det enda namn som kan frälsa (4:12)
-De blev förbjudna att ta la i Jesu namn (5:40)
-De gladde sig över att förnedras för namnets skull (5:41)

Lärjungarna verkade inte i sitt eget namn. Grunden för verksamheten var inte deras styrka, makt, kunskap eller erfarenhet.

I sig själva var de bara enkla och olärda män (4:13). Men de verkade i någon annans namn, och i det namnet fanns all den kraft de behövde för att kunna utföra sin kallelse.

Att göra något i någan annans namn innebär att göra det
-på uppdrag av någon
-med uppdragsgivarens hela auktoritet bakom sig
-med tillgång till uppdragsgivarens resurser

Om jag ska lösa in en check på någon annans bankkonto, kommer jag inte att lyckas förrän jag fått ägarens namnteckning skrivet på checken. Då kan banken se att jag gör det i ägarens namn. På uppdrag av, och med fullmakt från den som har auktoritet över bankkontot.

Ännu ett exempel på att handla i någon annans namn:
En kvinnlig polis står på landsvägen och stoppar en långtradare som kört för fort. Hon kanske till och med säger: "Stanna i lagens namn". Långtradaren stannar och chauffören klättrar ned. Han är nästa dubbelt så stor som den kvinnliga polisen och minst fyra gånger så stark. Det finns ingen egen auktoritet i den kvinnliga polisens person. Trots det bävar den stora långtradarchauffören. För han vet att bakom den obetydliga polismannen som står framför honom står en annan makt av en helt annan storleksordning: hela Sveriges poliskår, hela Sveriges rättsväsen. Sveriges regering och riksdag. Därför bävar långtradarchauffören.

Om däremot vår lilla kvinnliga polis skulle försöka gå runt på sin fritid och kommendera folk "i lagens namn", skulle det snart visa sig att det inte fungerade. Kraften låg varken i personen eller i bara namnet, men i att personen verkade på uppdrag av den som hade kraft och makt.

På samma sätt kan vi se hur kraften fungerade i apostlarnas liv. De litade inte på sin egen kraft, men verkade på uppdrag av Herren och i harmoni med Guds plan. Därför kunde auktoriteten och kraften frigöras i deras tjänst.

Att be i Jesu namn
Vi finner många bibelord i Bibeln som talar om löftet att när vi ber om något i Jesu namn ska vi få det som vi bett om. (Joh 14:13; Joh 15:16; Joh 16:23-24).

Men det betyder inte att vi ska få det vi ber om bara vi avslutar bönen med orden "i Jesu namna, Amen". Att be i Jesu namn betyder något mer än det.

Att be i Jesu namn betyder att be i harmoni med Guds vilja. När vi kommer in i en så djup gemenskap med Herren i vår bön att hans Ande får forma vår bön, då ber vi i Jesu namn. På hans uppdrag, med hans auktoritet, med hans kraft.

När vår bön blir ett med Guds vilja, då samarbetar vi med Gud i vår bön och himlens resurser kan frigöras i vårt liv på samma sätt som de kunde det i de första apostlarnas liv.